Camilla

Jag har aldrig riktigt förstått mig på folk som vaknar upp morgonen efter en utekväll och har ångest. Jag har aldrig upplevt det tidigare. Oavsett hur full jag än blivit eller hur illa jag har betett mig har jag aldrig känt ångest. Förtvivlan och rädsla kanske men inte ångest. Fram till igår. I lördags var jag ute med min Emelie på Sivans. Vi åt först god mat hemma hos Emelie och sen bar det av på förfest hos Peter. Jag gillar att bli bjuden på alkohol, det ska jag inte sticka under stolen med. Däremot gillar jag inte att jag själv inte kan tacka nej även om jag vet att det aldrig kommer sluta bra. Jag tackar Johanna så hjärtligt för generositeten men tillsammans med den och min egen alkohol var det inte så lyckat. Egentligen betedde jag mig nog inte värre än vad jag brukar (vad jag kommer ihåg) men dagen efter kände jag en ny sorts illamående som jag nog skulle kunna definera som ågest. Vad som utlöste detta vet jag inte jag vet bara att jag helst inte vill känna det igen. I fredags så var vi på Grace i stan i alla fall och det var förvånansvärt trevligt. Idag startade den nya delkursen på riktigt. Föreläsaren, Jan Einarsson som också skrivit kurslitteraturen, var kanonbra. Jag gillade sättet han lade upp lektionen på och så var han intrssant att lyssna på. Nu ska jag äta för Wibban tvingar med mig på box fastän jag egentligen inte orkar. Pust.

---

En dag i slapphetens tecken. Rödvinet satte tydligen sina spår. Jag har varit megaseg idag. Det började bra med att jag gick upp vid tio och pluggade lite (med betoning på lite) och gjorde lite annat viktigt sen blev jag rastlös och bjöd ner Hermis. Tillsammans åt vi kola och såg på TV. Sen somnade hon i min säng medan jag spelade patience och söng till Roxettelåtar. Visst är det skönt med sådana dagar men jag känner att paniken växer för var minut som går. Det är så mycket jag måste göra denna veckan som kommer. Jag tänker inte rabbla upp allt för då blir det så verkligt. Paffy har varit väldigt gullig idag. Han känner nog ändå på sig när man inte är på topp. Gulligast var han när han lade sig till rätta med benen åt sidan bredvid mig när vi såg på TV. Vad skulle jag göra utan dig? Och vad ska jag göra när Lovisa inte klarar att vara utan dig längre? Det finns egentligen inte mycket mer att säga idag förutom att jag mår illa efter all kola. Men det är det vaärt för fy satan va gott.

---

Vilken sockerchock jag har fått upplava den här helgen. Igår Lagade jag himmelskt goda köttbullar och potatismos och sen åt vi klyftpotatis, lövbiff, sås och vitlöksbröd mm på kvällen. Det var i och för sig inte så mycket socker i det men det var ruskigt gott. Däremot så blev det självklart päronpaj och vaniljsås till efterrätt, helgen till ära, och det följdes av godis. Efter spöktimmen begav vi oss ut på skogsvägarna (inte grusvägar utan vägar som har skog på båda sidor) för en lite spökrunda. Det var ruskigt läskigt eftersom vi körde vilse och helt plötsligt hamnade vid Sigfridsområdet när vi från början körde i motsatt riktning. Jag noterade en sak med mig själv. När jag blir rädd blir jag helt tyst. Det är ganska skumt ändå. De flesta brukar prata för att lunga ner sig själva men jag sitter för mig själv och tänker ut alla möjliga scenarion som kan uppstå. Jag tror inte att det är någon särskilt bra teknik eftrsom det oftast gör mig mer rädd än innan. Tillbaka till sockerchocken. Idag gick jag upp tidigt och diskade och städade. Duktigt tycker jag men eftersom jag skulle ha besök på kvällen var det en nödvändighet. Efter diskandet och städandet började jag min dag som godistant. I flera timmar stod jag, tillsammans med Wibban, framför spisen och gjorde chokladkola, chrispisar, äppelmos och ädelostbollar. Ädelostbollarna var sjukt goda. Upptill detta gjorde jag också små fina askar och burkar att lägga allt i. På kvällen kom Hermis, Sanna, J.Lindh med partner och så Wibban så klart och smakade på allt det goda. Vi firade med glögg och vin dessutom. Utgång blev det inte vilket jag till en början tyckte var synd eftersom det var så länge sen jag var på Sivans men nu känns det förbannat skönt. Jag kanske till och med får något gjort i morgon då. Men visst känner jag av vinet, Hoppas inte jag druckit så mycket att jag känner av det imorgon. Rödvin är en fara för huvudet. Dags att ta fram boken igen och fortsätta läsa. den är sjukt spännade, Danslärarens återkomst.

---

Fy fan alltså. Idag har jag fått massa motion och träning. Jag och Wibban skulle ta en liten trevlig promenad runt Växjösjön igen så vi började gå ungefär vid fem för att vi skulle hinna gå och sen hinna gå inom Willy's på vägen tillbaka och handla. Jag hade nämligen tänkt att jag skulle vara tillbaka i tid för lite plugg och sen laga mat som skulle så på bordet när Hemis kom tillbaka från sin radiosändning. Hon har nämligen varit så gullig och lagat mat till mig flera dagar nu så jag ville bjuda igen, men nej. När Wibban och jag kommit halvägs runt sjön kom jag på att jag glömt min plånbok, ringa mamma för att hon skulle föra över pengar och dessutom handlingslistan som jag behöver för allt kul jag ska laga på lördag. Så efter att ha ringt mamma och fixat det fick vi gå hela vägen hem igen och hämta listan och plånkan och gå tillbaka till Willy's. Bara det var riktigt jobbigt. Sen var det väldigt trevligt inne på Willy's när vi handlade men sen när vi skulle gå upptäckte jag till min fasa att ingredienserna till lördagen vägde aningen mer än jag räknat med. För min otränade och redan slutkörda kropp visste jag att det skulle bli en pers att ta mig hem. Och självklart hade jag rätt. Jag är helt slut i benen och armarna och axlarna värker. Dessutom kom jag inte hem förän halv nio och både jag och Hermis (som dessutom fick vänta på mig) var vrålhungriga. Så istället för hemlagade köttbullar och hemlagat potatismos fick det bli färdigsoppa och bröd. Men det var gott ändå. Vi hade seminarie idag på morgonen (redan klockan åtta!) och det gick faktiskt bättre än jag trodde. Jag fick responsen på förra arbetet igår och det var också bättre än förväntat. Det kunde i och för sig varit ännu bättre än det var men ändå, jag är nöjd. Så jag kanske har valt rätt ändå. Börjar kännas lite mer stabilt nu i alla fall. Egentligen borde jag plugga nu men jag tror att jag ska läsa min skönlitterära bok och sen sova istället. Kommer ändå inte bli något vettigt av det och jag har faktiskt redan pluggat en massa timmar idag.

Idag har varit en bra dag. Vaknade i precis lagom takt genom att lyssna på musik medan jag låg kvar i sängen och såg snöflingorna dala utanför mitt fönster. Martin och jag var relativt effektiva och blev klara med det som ska redovisas imorgon. Det kommer bli kanon. Typ. Jag har varit på möte med Sista Brefvet (VXUs skoltidning kan man nog säga) idag. Och jag ska få ett helt uppslag. Jag tänker inte avslöja vad det ska handla om men det kommer bli fruktansvärt bra och nyttig läsning. Min lördag kommer bli kaotisk. Känns lite stressat eftersom dead line är den 23e och jag har en massa i skolan som hänger över mig men jag arbetar bäst under press så det ska nog gå vägen ändå. Dancen idag var rolig om man bortser från tjejen som stod bredvid mig, eller rättare sagt ivägen för mig. Jag ska nog söka till att bli instruktör på Vugi. Det hade varit roligt och att få träna gratis är alltid bra. Maten stod på bordet när jag kom hem. Finns det något bättre? Tack Hermis! Kanongott dessutom. Och nyttigt. Nu är det nog dags för mig att ta en het dusch och sen blir det pluggeliplugg och sova tidigt. Upp redan klockan 7 imorgon kommer bli tungt.

---

Det är otroligt hur väder kan få en att må. På väg hem från Wibban ikväll såg jag små, små snöflingor sakta dala framför ljuset från gatlyktan. De var så små att de inte syntes annat än när ljuset från lyktan reflekterades från dem. De fick mig att, trots min tidigare sinnesstämning, känna mig som en stjärna. En stjärna som överöstes av av glitterkonfetti och allas ögon lös av beundran och var riktade mot mig. Jag längtar inte efter kändisskap och "stärnglans", jag gjorde det ett tag men inte längre. Trots det käns det ändå underbart att få uppleva det någon gång då och då. Även om det bara är jag som står i snön under en gatlykta. Jag har svårt att skriva idag. Inget flyter på som det ska. Bäst att jag slutar nu innan det blir allt för djupt. Annars kommer jag ångra det imorgon.

---

Att lyssna är svårare än vi tror. Så sa min lärare idag. Det fick mig att tänka på att hon faktiskt hade rätt. Det är inte ofta man verkligen lyssnar på vad folk säger. Det som är viktigast är att höras. Höras och synas. Om man inte hörs och syns så finns man inte. det fanns en bussreklanskylt en gång som sa det: Syns du inte finns du inte. Och det är det de flesta av oss lever efter. Men visst är det så att även de som lyssnar även har en betydande plats. Om alla skulle försöka höras och synas hela tiden skulle det bara bli en massa sorl där det inte skulle gå att tyda något viktigt. Särskilt för mig som har svårt att sortera ljud. Det viktiga är nog att man hittar en balans. Men det kan ju inte vara 50/50 för man måste faktiskt lyssna mer än man pratar. Helt plötsligt kom jag på att medan jag tänkt detta och lite till hade jag inte lyssnat ett dugg på min lärare. Igår såg vi en film. Det var en dansfilm som jag inte kommer ihåg namnet nu men den var ganska lam till en början men i slutet trodde jag att jag skulle spricka av lycka och spänning. Och fy satan vilka dance moves. Jag måste börja dansa igen. Finns det sånt här i Växjö? Fettodansen efter filmen var i och för sig het. Och jag uppskattad verkligen "Wolf", "Phytons" och "Mu". Vi får se till att starta upp "svanarna" på riktigt. I morse gick jag och Wibban på en promenix upp till vattentornet och skrek lite och kastade sten i marken. Det är ett mycket roligare vattentorn än det vi har i Söndrum. Jag har dessutom fått reda på att det Basshunter har gjort en ny låt. Japp det har han, och den heter faktiskt något så vackert som "Camilla". Det tar mig emot att säga att den faktsikt är lite bra. Det är väl ingen top-liste-låt men trallvänlig i alla fall. Om han döper nästa låt till Svensson så är det lite läskigt (Anna Camilla Svensson är mitt namn) Drumdisch. Ikväll ska jag få gratismat och gott sällskap hos Jonas och Sofie. Ska bli mysigt men jag kommer antagligen att bli tvingad att se på fotbollsgalan. Men det kan i och för sig vara rätt trevligt det med.

En lugn och mysig helg i Halmstad avklarad. I fredags umgicks jag med Mangeponken och hans kompisar vilket var väldigt trevligt, om man bortser från några oösnkade påhopp. Men det får jag väl leva med. På lördagmorgonen åt vi frukost ghela familjen samlad och löste poängjakten i hallandsposten. Alltid lika trevligt. Sen såg jag på Pippi i Söderhavet och så kom Bea på en sabbvisit. Så kul att se henne och hon är så snygg i lugg så det är helt sjukt. Måste säga att jag blev lite avundsjuk när hon sa att de skulle ha sushikväll. Sushi är ju så gott! Men maten vi blev serverade på Mattias 18års fest var definitivt inte fy skam det heller. Kanongod kykling a la Estrella. Chips i maten, kan det bli bättre? Kvällen flöt på och inehöll många skratt och djupa disskussioner och avslutades med ett parti TP Mattias och Sofie var i ett jag och jag och Andreas i det andra, men jag kan inte säga att han gjorde så mycket nytta. Spelet i sig var inte så enkelt måste jag säga. Det var någon specialgenusversion med en massa frågos om regisörer. Jag kan (om jag har tur) komma på två regisörer; Lasse Hallström och Stephen Spielberg. Men sen skulle man ju kunna vilka filmer de gjort för att få rätt på fågan och det var ju inte det lättaste. Så Sofie och Mattias vann. Nog om det. Nu börjar det till och med bli kallt i Halmstad så nu är vintern på väg. Idag var jag uppe klockan tio och sprang över till Konsum för att köpa frallor och en present till min kära far (det är fars dag idag, annars skulle jag inte ens komma på tanken). Han blev väldigt glad och överraskad. Fram tills nu har jag letat i vårt skivskåp och hittat en massa roliga skivor som jag ska ta med mig till Växjö. Jag ska även ha med mig julpynt (en gran och en stjärna), vinterskor, en stavmixer och en försterputs. Lyckat besök måste jag säga. Jag funderar på om jag ska ta en promenad till Jansabryggan med kameran men jag tror inte det. Jag har inte tillräckligt varma kläder med mig och jag vill inte förfrysa nu.

Uppe tidigt idag och det funkade. Har faktiskt varit mycket piggare idag än vanligt. Konstigt nog. Städade och halvt diskade inför Martins besök. Vi slopade manuset vi skrivit för filmen och diskuterade julen istället. Jag var för och Martin var emot. Blev riktigt bra faktiskt. Ella ja typ. Får nog bli en Oscar för uppföljaren istället. På tal om julen börjar jag faktiskt bli lite sugen på det nu. Men jag vägrar börja förän i december. Jag har köpt julkulor som jag ska dekorera min lilla etta med men definitivt inte än. Och det blir ingen julmust och inga juleskum förän i december. Pepparkakor har jag smygätit lite på men det var Hermis fel. Jag var bara tvungen att smaka. Hemskt. I skolan hade vi övning. Den gick till så att vi skulle låtsas att vi krachat med ett flygplan i en sjö i fjällen där det var en meter djup snö och 12 mil utanför närmsta bebyggelse och så skulle vi rangordna vilka saker från planet vi skulle ta med oss. Det blev vilda diskussioner och många olika roller trädde fram. Vår lista stämde inte alls särskilt bra överens med "experternas" men jag tror ändå att vi hade varit ett överlevande team i fjällen. Mest för att alla är så bra. Efter skolan (halv fem!) tog jag och Hermis buss nr 7 in till stan för att inhandla min nya klänning till på lördag. Jag vet inte riktigt om jag gillar den än men det löser sig nog med tiden. Snygg är den i alla fall. Vet bara inte riktigt om den är jag. Tros att jag är pankis best'llde jag och Hermis pizz från Excelle. Hemkörning i alla ära men man blir ju lite trött när et tar en timme och en kvart att få den levererad. Men faktiskt var det värt väntan. Den var god. Synd bara att jag åt mig mätt på "förrätten" (tonfiskröra och kex). Cola fick men till också. Och sallad. Jag har börjat läsa en ny bok nu: Henning Mankells Danslärarens återkomst. Den är så läskig så jag vet inte vad. Vågar knappt sova efter att ha läst i den. Men spännande är det. Imorgon blir det Halmstad för hela slanten. Matti fyller 18 och det ska firas med pompa och ståt (därför jag köpte klänningen). Kommer bli kanon. Synd bara att mor min ska upp till huvudstaden med farmor och se Sound of Music (vilken jag också vill se. De kunde valt en annan helg tycker man). Men jag, pappa och Adam ska nog klara av att roa oss tillsammans med familjen Andersson m.fl. Blir nog inga som helst problem. Så imorgon blir det till att städa lägenheten och Paffys bur ordentligt så att det är fräscht när jag kommer tillbaka. Jag har faktsikt kommit på att det är mycket trevligare att komma hem till ett städat hem än ett stökigt. Well, it doesn't take a genius to figure that out. Hemma i Halmstad har de fått de nya sofforna så nu kommer jag inte känna igen mig längre. Nya soffor och ny megaTV. Har jag kostat dem så mycket att de plötsligt blivit miljonärer nu när jag flyttat ut? Illa är det. Nu ska jag krypa ner i min säng med min fantastiska bok och mysa med tända ljus. Det enda som saknas är ett badkar.

---

Ännu en dag har passerat här på Campus och hade jag haft föreläsning idag hade jag bergis försovit mig igen. Jag förstår inte vad det är med mig. Jag är konstant trött. Måste sluta upp med det. Det kanske är så att jag sover för mycket. Det är ju inte många dagar jag har en tid att gå upp till. Imorgon får jag i alla fall ta mig upp i tid. Inget sjusovande då inte. Martin ska komma hit och spela in film i min lägenhet. Bara han och jag. Värsta biosuccén tror jag. Jag ska "spela" (för jag är otroligt bra på att agera) en tjej i 15års åldern som nyss har varit på utveklingssamtal med pappa (Martin då) och fått reda på att jag har IG-varning i tre ämnen. Matte, hemkunskap och tyska. Jag lovar att det blir spännande. Kanske till och med en Oscar, vem vet? Vi har i alla fall ett förbannat bra manus som utspelar sig på fem minuter. det enda som är problemet är att filmen ska vara på 10 minuter så vi får väl fylla ut med konstpauser och flashiga effekter. I alla fall så har jag en del att göra imorgon innan han kommer hit. Först ska jag göra mig iordning och äta frukost och så sen ska jag städa och ta tag i mitt diskberg (jag blir så arg på mig själv att jag inte diskar efter varje måltid). Eftersom han kommer typ vid 10 så får jag nog gå upp vid fem om jag ska vara klar tills dess. Jobbigt värre. Jag och Wibban har promenerat runt Växjösjön idag. En mycket trevlig promenad på en och en halv timme. Jag vet att det inte ska ta mer än en timme att gå den rundan men nu är det så att jag har ärvt en egenskap av min far som gör att det tar lite längre tid att gå promenader. Jag älskar att upptäcka och utforska nya platser. Och runt Växjösjön fanns det massor att upptäcka och utforska. Sen en annan sak som jag också ärvt av min far är att jag inte promenerar så raskt, men det rör mig inte i ryggen. Det var Top Model Stockholm ikväll, vilket jag såg hos Emelie. En sak som är förbannat onödig men som jag ändå måste ta upp är varför det heter Top Model Stockholm och inte Top Model Sverige? Löjligt. Det som också är ganska löjligt är programmet i jämförelse med den amerikanska versionen. Det händer inget spännande. Musikvideon de spelade in idag kändes väldigt B och bilderna de tar är fina men ganska tråkiga och Vendela (eller Wendela? = programledaren) är definitivt inte min favorit. jag lagade sjukt god middag ikväll. Tagliatelle med lax (ett recept från tasteline.com). Jag marinerade laxen med olivolja, lime och vitlök och sen stekte den. Lax + sås + tagliatelle = gott! Behövdes dock lite salt och peppar men det fixade jag. Undrar vad jag ska laga till imorgon. I och med att Åreresan är betald nu så är jag pank i 17 dagar till. Känns stabilt. Jag har i alla fall lite nudlar och varma-koppen-soppor i skafferiet. Lyx.

---

Jaha. Idag har jag alltså försovit mig. Det händer väldigt sällan men när det händer så händer det rejält. Min kropp ville absolut inte sova igår. Efter att ha tittat på Boston Tea Party igår, vilket var hysteriskt roligt, tänkte jag för mig själv att jag skulle vara duktig och gå och lägga mig i tid. Jag stängde av datorn, gjorde mig iordning för natten och kröp ner under mitt ljuvliga täcke. Pang! Så var jag klarvaken. Jag läste lite, hittade på historier för mig själv, försökte lösa lite världsproblem men ingenting fick mig trött. Sista gången jag tittade på klockan (som btw står snett) innan jag till slut lyckades med mitt uppdrag var hon några minuter i sex. Så därför när alarmet ringde klockan 8 i morse stängde jag av det. Med min förkylning som jag dragit på mig och sen två timmars sömn på det hade jag inte överlevt en tretimmarsföreläsning. Så nu när jag förklarat det kan jag gå in på lite roligare grejer. Tillbaka till Boston Tea Party som visades igår kväll. Jag har nog aldrig skrattat så mycket som när Filip och Fredrik visade sina gamla inspelade filmer från när de var yngre. Jag skrattade inte egentligen åt så mycket av va de gjorde utan mer åt att jag har X antal sådana filmer på lager. Lovisa och jag har spelat in en hel melodifestival. Även Fenja, Joffa och Amalia är med  under andra omständigheter. Sen det där med oändligheten är ju förbannat spännande, otroligt svårt att förstå dock. Jag tror att vi har för små hjärnor för att förstå oändlighet. Sannolikheten att det just nu skulle finnas en likadan Camilla som sitter i myskläder och skriver blogg någonstans ute i universum är otroligt liten men ändå oändlig eftersom någonting (hur litet det än är) multiplicerat med oändligheten är oändligt. Grymt knepigt. Alle var här och hälsade på i helgen. Väldigt kul att se henne igen. Och partaja då förstås. Det har blivit en del partajande här i Växjö faktiskt. Jag har egentligen inte reflekterat över det tidigare men det är en ganska skum känsla när man tänker: "Hoppas att vi bara ska gå ut två gånger denna veckan." Och att man blir lycklig när man lyckas hålla det till att man bara festar på helgen. Men det är väldigt roligt att partaja. Skolan är helt okej. Det vi gör just nu känns ganska flummigt måste jag säga men då och då lär jag mig något nyttigt. Förra kursen kändes lite mer givande. Nu ska jag se om någon vill hänga med in till stan.

---

Nu kan jag i alla fall inte klaga på att det inte händer något i mitt liv. Men nu önskar jag att allt var som förut. Det är tydligen så att man vet inte vad man har förän man förlorat det. Jag har definitivt tagit er för givet. Aldrig har jag saknat er så mycket som nu. Mina älskade vänner, det är hemskt att det ska krävas att man flyttar flera mil bort för att man ska inse hur mycket ni betyder. Det är i alla fall minnena av er som får dagarna att gå lite fortatare här i den tråkiga vardagen. För nu är här verkligen tråkigt. I och med att jag inte börjat skolan eller nollningen än känner jag ingen och jag spenderar mesta tiden i min lilla lägenhet. Visst kommer jag få en underbar tid här i Växjö, det vet jag, men jag kan ändå inte låta bli att i mina svagare ögonblick tänka tillbaka. Önska tillbaka.

Tårarna trillar ner för mina kinder när tonerna från Vitamin C's låt "Graduation". Den säger allt. Utdrag:

Will we think about tomorrow like we think about now?
Can we survive it out there? Can we make it somehow?
I guess I thought that this would never end
And suddenly it's like we're women and men
Will the past be a shadow that will follow us 'round?
Will these memories fade when I leave this town
I keep, I keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's a time to fly

Här kommer den; sammanfattningen av mitt liv efter Paris-resan. Spännande va? På onsdagen efter att jag kom hem från Paris var det dags för infestning med den nyutvalda studentkommittén. Festen hölls hos Party-Simon och det fanns gott om dricka och tilltugg. Det finns inte så mycket att säga om tillställningen mer än att det var fylleslag och mycket hud. Det var menat att det skulle vara poolparty så de flesta hade badkläder med sig men eftersom ingen orkade ta sig till poolen så blev det bikini/kalsongfest nere på "dansgolvet" istället. Detta resulterade i en del galna bilder. Bland annat en som jag lägger upp längre ner. Det var, tyvärr får man väl säga, väldigt mycket mer oskyldigt än den bilden visar men det ser ganska roligt ut. Efter att ha spytt däckade jag i Simons soffa ungefär vid 02.00. Dagen efter vaknar jag av att jag hör ett sorts rinnande ljud, eller hällande kanske är ett bättre ord. Det var en liten dam ( inga namn) som inte mådde så bra och böjde sig över en spann. Efter lite städande begav vi oss till skolan för att kolla på alla loosers som sprang drakaloppet. det var inte så kul så vi åkte tillbaka till Simon och badade i hans pool istället. En underbar bakisdag som avslutades med kebab. Lovely. Resten av den veckan kommer jag inte ihåg så mycket av men på söndagen var det bal i alla fall. Utan att överdriva så säger jag att det var den bästa dagen i mitt liv. Den började klockan halv 10 hos min frisör (den bästa i världen: Agneta på Ninas) där jag fick en underbart fin uppsättning. Efter det bar det av hem för smink, påklädning och lunch. Sedan åkte vi ner till farmor och farfar för att fotograferas tillsammans med min baldejt Alexander Fröström. Klockan 14.00 samlades vi allihopa hemma hos Moa för att dricka champagne och äta snittar. Fotograferas skulle vi också självklart göras. För att ta oss till balen hade vi hyrt en Londonbuss. En röd dubbeldäckare. Fy satan va grym den var och glada i hågen satte vi oss i bussen för att åka sträckan på ca 2 km fram till Hotell Tylösand. Väl ute på Tylösandsvägen fick vi syn på kön. "Ojdå" är ett milt uttryck för vad jag kände just då. Hur mycket bilar som helst och kön stod helt stilla. Första timmen i kön lyckades vi bra med att underhålla oss själva med sånger och champagne. Men när den timmen hade gått och vi insåg att, med hjälp av den obefintliga airconditionen som orskade både svettningar och vätskebrist, vi druckit upp 10 flaskor champagne på 18 personer (exklusive det vi drack de två timmarna vi var hemma hos Moa). Då började vi promenera ut på gatan och bli fotograferade där istället. När vi väl började röra på oss i lagom takt och verkligen närmade oss hotellet hade vi suttit i bilen i nära en timme och 45 minuter. Oj vad det var skönt att få gå på röda mattan. Jag och Linn fick inte gå efter varandra eftersom hon hade orenge klänning och jag hade hallonröd (inte jättsnyggt ihop) (men otroligt vackert var för sig) så Linn gick först ut med samuel och jag och Alexander gick sist. Vilken känsla det är att få gå på röda mattan och bli fotograferad. Jag ska minsann bli kändis. Inne på Tylöhus fick vi välkomstdrinkar och eftersom Linn jobbar på hotellet i vanliga fall fick jag två. Behövdes det? Nej det tror jag inte. MagnusHolmqvist var toastmaster, Fenja Due-Boje höll välkomsttalet, Alexander Francke höll talet till kvinnan och jag höll talet till mannen. Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv men fy fan va kul det var när jag väl stod där framme! Fenja lyckades med att bli ganska full under middagen. Vi behöver ju inte nämna vad som utspelade sig vid bordet men det slutade med att Moa fick konfiskera Fenjas vin efter halva huvudrätten. Vals och Foxtrot blev det sen till orkestern Westcoasters. Riktigt roligt att dansa så och jag blev uppbjuden av många som jag inte känner. Efterfesten på Hotel Fina Laxen (eller ugly salmon som någon kallade det) var ricktigt lyckad. Så mycket bar musik och så mycket dans! Okej, det var några stunder utan dans men jag kan leva med det. Promenaden till skolan klockan 7 var väldigt trevlig. Frukosten var a sådär och jag började känna mig ganska sliten. Men inte förän någon gång mellan 10 och 11 tog jag bussen hem. Tror jag i alla fall. Veckan därefter kommer jag inte heller ihåg riktigt vad som hände men det var nog ganska mycket party. På fredagen (8/6) tog jag studenten. Med feber och snuva gjorde jag entré hemma hos Jonas från klassen ungefär vid 07.45 för att delta i klassens champagnefrukost. Trevligt och härligt som i alla dessa tre år. Sen var det fotografering. Tillbaka till Jonas för mer champagne. Till skolan igen för avslutning i klassrummet med klassen. (Anna och Emmy höll ett underbart tal som fick mig att börja lipa. NV3B forever). Till Aulan för avslutning med skolan. Spring ut!!! Krama familjen. Få blommor. Hitta hövagnen. Komma upp i hövagnen. Skrika, sjunga, trumma! (Vi hade en trumma!). Jag kunde i och för sig inte skrika så mucket eftersom jag var hes men jag gjorde väsen av mig ändå med hjälp av en visselpipa. Just under åkturen på vagnen kände jag mig lycklig. Att jag nog var bäst i världen. Promenaden genom stan var också sjukt kul. Studentmottagningen hade jag nere hos min farmor på Stenhuggerivägen eftersom där är så vackert på sommaren. Maries pojkvän Gunnar hade fixat ett stort partytält. Jag hur många fina presenter som helst och jag tackar alla så hjärtligt! Men måste jag välja en så kan jag faktiskt stå för att den otroligt fina kameran jag fick av min familj, mormor, farmor och farfar var den allra bästa. Mammas tal om att fånga dagen (Carpe Diem) fick alla att gråta, eftersom det var otroligt fint och när jag dessutom fick ett Efva Attling-smycke och alla ställde sig upp och sjöng studentsången för mig grät jag så mycket att jag bara ville springa in i huset och slänga mig på sängen så att ingen skulle se. Me det hade ju varit otrevligt så det gjorde jag inte. Vid åtta begav jag mig hem till Beatrice för lite förfestande. Mycket trevligt. Festen i Paradiset var riktigt rolig men den slutade alldeles för tidigt (klockan 2). Vi skulle haft efterfest hos Beatrice men när jag, Madde och Robin kom dit var alla sjukt sega så jag åkte hem och la mig. Med ett leende på läpparna förstås. Lördagen därpå var vi ute i staden, men det var nog den tråkigaste kvällen på länge. B o B har verkligen förändrats. Kvällens behållning var spelautomaterna på Musses. Nu när jag skriver här så märker jag att jag glömmer bort vad som händer under veckodagarna. Men men det är sånt som händer. Jo just det på onsdagen hade vi avskedsfest för Fenja och Beatrice som nu har åkt till Barcelona för att stanna ett år. Kvällen innan gjorde vi ett fotoalbum och skrev en sång som vi sedan framförde. Usch för att ni har åkt! Det blir så tomt här utan er! Kom hem! Fredagen den 15/6 kl 02.00 steg jag upp ut sängen efter en och en halv timmas sömn. Ninni, Moa och Madde satt i bilen när jag kom ut. Min väska var för tung det visste jag, men det skulle vara värt att betala övervikten. Efter en nästan två timmar lång bilresa var vi glada över att vara framme vid Sturup. Jag, Madde och Paula (vi hämtade upp henne inne i stan i Halmstad) kramade Ninni och Moa hejdå och så ställde vi oss i kön till incheckningen. Min väska var inte för tung. Den vägde bara 19,6 kg. Jag sov som en stock på flyget. Det var verkligen charter 100%. När vi åkte genom ön med buss nr 19 hörde vi en röst som sa: "Och här till vänster ser vi flamingos" och alla vände blickarna åt vänster. Utom Madde och Paula som halvt skrattade halv skämdes. Jag tittade på flamingosarna. Efter en halvtimme i bussen nådde vi vårt mål: det soliga Ayia Napa. Hotellet vi bodde på, Melpo Antia, var väldigt mysigt och trevligt. Första kvällen festade vi tillsammans med Johanna och Julia som varit där i några dagar och berättade vart man skulle gå och vad man skulle akta sig för. En riktigt kul kväll. Madde hade inte sovit något på flyget så hon gick hem lite tidigare och när jag och Paula skulle gå hem hade vi hittat ett gäng killar som vi tänkte överraska Madde med. Men överraskningen gick inte så bra då receptionisten strängt förklarade: "No boyfrinds!". Ajdå och hejdå. Beach partyt på lördagen var en miss 30 pund (1pund = 16 kr, you du the math) för pommes, 2 mm kykling och blaskiga drinkar. Nej tack. Alla var vi glada när bussen lämnade stranden klockan 11 för att ta oss tillbaka till Grabbarna Grus. Där var det livat kan jag säga. Dansken som vi träffade var ganska snygg men lite för desperat för min smak. Senare i veckan träffade vi ett gäng killar från Stockholm som var riktigt roliga och trevliga. Det som mesta är värt att minnas från veckan på Cypern är: Alla för- och efterfester med stockholmskillarna (särskillt efterfesten i vårt badkar, även om det var ÄCKLIGT!), när vi drack Absinthe och rökte cigarr, skumpartyt, Grabbarna Grus, Nissi beach (underbart), min badring, Castle Club (fast där var jag själv så det vet inte Madde och Paula hur det var), Happy Hour-baren, maten (vill man kanske inte komma ihåg för den var fan inte god!), att man kunde köpa öl på Burger King (kan man det i Sverige också kanske?), vår balkong den var underbar och självklart när blondie hånglade upp två feta brudar i bussen... Hysteriskt kul! Det uttryck som sas mest under hela resan tror jag är: "Men Tobbe!" Tobbe är en sån person som man ofta måste säga "men" till. När vi skulle åka hem kändes det både sorgligt och skönt. Det var en underbar vecka men med blåmärken över hela kroppen, skoskav, brännmärken och skärsår (jag skulle skära citron till Tequilan) så kändes det ganska bra att få komma hem. Vi kom hem till Halmstad klcokan 6 på midsommarafton och då var det bara till att hoppa in i duchen och göra sig iordning för att gå på midsommarfest hemma hos Anderssons. Blandade åldrar och ruskigt kul. Jag kom inte hem förän vid fem. Alla hade väldigt roligt åt mig pga jag nästan inte kunde prata. Min röst är fortfarande inte hel. På lördagen var det rester hos Anderssons och då var det bara till att gå på det IGEN för sen åkte vi in till stan och satte oss på Heats uteservering. Mycket öl och vin. Det var Jonas, Sofie, Gustav och jag och en liten stund fick vi besök av Henrik och Lisa. En mycket trevlig kväll. På söndagen tog jag det väldigt lugnt eftersom jag skulle upp och jobba på måndagen. Jag kommer nog trivas utmärkt på mitt nya sommarjobb. Alla var kanontrevliga. På kvällen blev det födelsedagsfirande för Alexander Sari. Utav mig Lovisa och Nille fick han två ölglas där vi klistrat på Sexy på det ena och Babe på det andra i strass + några öl. Sedan bar det av till måndagsklubben. Sjukt mycket folk och härlig stämning och tack vare Johan hade jag en riktigt trevlig kväll. Idag har jag varit hos doktorn och kollat upp min hals, men det var inget fel på den förutom att jag är hes men det går över sa han. Doktorn var het förresten, man kanske skulle bli sjuk lite oftare? Nu ska jag cykla in till stan för att lämna Lovisas cykel och hämta mina nyklar. Hälsa på Alexandra ska jag också göra men sen måste jag plugga för jag ska göra prov för att få delegering till mitt jobb. Jobbigt. Detta var den mest händelserika månaden i mitt liv. Hittills. Jag skulle kunna skriva en hel bok om den här månaden men jag väntar med det tror jag.

---

Destination unknown... Fågel Roger... Sommartider... Fasen det var en till men jag kommer inte ihåg. Bra var det i alla fall.

---

Min månad i bilder.



Poolparty utan pool



Campagnefrukost, hövagn genom stan, blommor i parken



Balen 2007 - lätt bäst!



Nissi beach, Innan Beach Partyt, på Beach Partyt



Våra lovely sängar



Kolla icke-fetthalten, We rocked Cyprus!

"Je ne parl pas francaise". Det var den meningen jag använde mig mest utav under min resa till Paris, the city of lights. Jag är inte helt hundra på stavningen men det betyder i alla fall jag kan inte prata franska. Jobbigt var bara att trots att jag sa detta slutade de inte prata med mig. Knepigt folk. I alla fall så började min resa klockan 05.00 lördag morgon med en dusch och sen en bilresa till Svågertorp. Därifrån tog vi, mamma, Marie och jag, tåget till Köpenhamns flygplats, aka Kastrup. Marie, som är mamams kompis, har jag alltid sett som världens tuffaste och modigaste person men redan vid incheckningen visade det sig att det nog faktiskt inte stämde. Marie är väldigt rädd för att flyga. Jag skulle bli medveten om att det är fler saker hon är rädd för senare under resans gång men det tar vi då. Hela resan gick bra och Marie började slappna av efter två whisky och en öl och jag kände mig ganska behaglig jag med efter tre glas vin och lite salta kex. Hotellet vi bodde på var väldigt mysigt och frächt och senare visade det sig att även franska versionen av Idol bodde där för tillfället. Så jag har faktiskt varit med på fransk TV (Ja jag blev filmad när jag väntad på hissen) och så har jag ätit frukost bredvid han som min kusin Helena tycker är snyggast och bäst i hela programmet. Mm jag vet att det är coolt. Här märkte jag ännu en va Maries rädslor. Höjder. Vi bodde på fjärde våningen och hon gick inte ut på balkongen en enda gång. När hon skulle röka satt hon på golvet i rummet precis vid balkongdörren. Efter incheckning på hotellet och lite vin kom Helena, som bott i Paris i snart ett år nu, och hämtade oss för en promenad genom stan. Under promenadens gång såg vi flera fina fontäner, Luxembourgträdgårdarna (eller det var kanske bara en?), Seine, Notre Dame och mycket mer. Till middag åt vi crepes på ett litet crepperi i närheten av vårt hotell. Det var ganska fett men otroligt gott. Spenat, bacon, ost, ägg och pannkaka är ett otroligt koncept. På kvällen anlände Sofia (min andra kusin) så Helena skulle hämta hennne och då passade jag på att ta en powernap. Eftersom jag varit uppe sedan klockan fem kände jag att jag behövde vila lite om det skulle bli utgång. Vi förfestade i Helenas lägenhet och sedan bar det av med metron till Quartier Latin (de latinska kvarteren). Första baren vi gick in i hade sand över hela golvet som på en strand och det var väl mysigt men i högklackat är det ingen höjdare så vi gick vidare till en engelsk Pub för att värma upp konverseringsförmågan genom att öka alkoholintaget. Där mötte vi tre otroligt roliga italienska killar som hände med oss resten av kvällen. Vi gick till ett dansställe och shakade assen till klockan fem. Tiden bara flög iväg och jag var inte alls trött, trots att det var 24 timmar sedan jag steg upp ut sängen hemma i Sverige. Italienarna, som förresten hette Goivanni, Giovanni och Andrea (killnamn i Italien), följde oss en bit på vägen. Riktigt roliga och trevliga. Jag sov hos Helena den natten eftersom mamma och Marie sov för länge sedan. Jag hade ställt klockan på 09.00 eftersom jag hade tänkt äta frukost på hotellet och sedan sightsea med mamma och Marie. Jag somnade om. Vi vaknade vid 12 och åt frukost. Efetrsom det ät tillåtet att röka på uteställena i Paris var det fruktansvärt att behöva ta på mig min klänning igen för att gå från Helena till hotellet. Den stank rök, och då menar jag verkligen stank! Mamma och Marie åkte en båttur på Seine och vandrade runt men Helena, Sofia och jag tog metron till Mont Matre och åt lunch på ett mysigt café och så såg vi Moulin Rouge och sexkvarteren, riktigt intressant faktiskt. Vi gick upp för en massa smågator och kollade lite snappt på utsikten över Paris men det regnade och var riktigt kallt så vi bestämde oss för att komma tillbaka en annan dag. På kvällen skulle vi gått på en Jazzclub men det var privat fest där så vi åt sushi och sen gick jag och Sofia en runda på stan och tog en drink i en bar. Ganska chill och det var väldigt skönt. Måndag morgon väcktes jag vid åtta för att äta frukost på hotellet (det var den här morgonen jag satt bredvid idol-stjärnan). Jättegod frukost. Hela dagen spenderade vi genom att gå i affärer. jag kan inte använda ordet shoppade för jag hittade ingenting som jag ville ha. Jo, en massa skor som kostade 3000 spänn men dem hade jag inte råd med. Jättetråkigt. Kvällen blev däremot desto bättre. Vi skulle gått på Moulin Rouge men det var utsålt. Okej, man kanske borde tänkt på det innan. Helena tog i alla fall med oss till en väldigt liten resturang där det hängde en massa BHar på väggarna och pengar från hela världen. Det såg ganska så skabbigt ut faktiskt men fy fan va god maten var. Det var helt otroligt. Till förrätt åt jag faktiskt sniglar. Det var ruskigt gott och det kan jag rekomendera vem som helst. Huvudrätten bestod av kyklingfilé i pepparsås och till efterrätt blev det så klart creme caramel. Lovely är det ord som passar bäst att beskriva den middagen. Efter middagen och en stor kärleksförklaring (Marie fick den inte jag) gick vi till den engelska puben igen eftersom vi hade bestämt träff med italienarna där. De dröjde och medan vi väntade blev vi "överfallna" av några fransmän och en tjej som tyckte det var grymt häftigt att vara från Sverige. Jag förstår varför de tyckte det. En sak som faktiskt alla frågade när jag sa att jag kom från Sverige var hur jag överlever vintrarna. Okej, de är rädda för isbjörnar tänkte jag, utan att tänka på att isbjörnar faktiskt går i ide på vintern. Men nej, vi har ju bara sol fem minuter om dygnet på vintern. Så jag fick ju förklara att Sverige är ett avlångt land och så må vara några dagar längst i norr men i södern, där jag bor är det minasann sol flera timmar om dygnet på vintern. Så det så. När italienarna äntligen gjorde entré slapp vi fransmännen. Alla utom en som började ragga på italienarna istället. När puben stängde vid två gick vi till en pakistansk affär och köpte vin och "champagne" och promenerade ner till Seine. Så precis nere vid floden med utsikt över Notre Dame skjöt jag iväg min champagnekork och insöp allt som jag har freställt mig att Paris skulle vara. Vi sjöng och dansade och fotograferade fram till klockan fyra då vi började vår promenad hem. De var ju gentlemen så de följde oss hela vägen trots att det var en promenad på en halvtimme och att de bodde på andra sidan Paris. När vi sa hejdå den natten/morgonen hade jag nästan kunnat börja gråta. Jag ville verkligen inte hem. Men ibland blir det inte alltid som man vill. Morgonen efter väckets jag klockan åtta för att äta frukost och sen ta metron till Mont Matre igen. Vädret var bättre denna sista dag så vi gick på ett erotikmuseum och sen såg vi Sacre Coer (eller hur det nu stavas, det är en katedral iaf). På ett torg fanns en massa konstnärer så mamam köpte en tavla och sen såg vi ut över Paris. På väg till flygplatsen somnade jag två gånger och resan hem är inte mycket att berätta om. Detta var första gången jag var i Paris men det är definitivt inte den sista. Chin Chin!

Jag har fått klagomål från lite olika håll om att jag måste uppdatera här lite oftare. Men det är väl så att livet leker ganska stillsamt med mig just för tillfälllet. Jag har visserligen väldigt kul men jag glömmer bort allt nät jag väl ska skriva ner det. Karaokekvällen på Mårtensson förra torsdagen som jag skrev om blev i alla fall väldigt kul. Lovisan min var lite för feg för att gå upp med mig och sjunga den låt som jag faktiskt skulle kalla vår (en av många) men en dag ska jag klara det, om det så ska kosta mig X antal drinkar och shots. Jag sjöng i alla fall två låtar framme med micken och nästan alla andra låtar sjöng jag med i. Riktigt roligt. Helgen där efter kommer jag inte ihåg men jag tror att jag kollade på Fredriks fotbollsmatch och sen var det pizzatajm hos Karin. Getinge vann mot Harplinge by the way. 2-0 blev det, tror jag, jag såg ett mål som Getinge gjorde i alla fall. Nu i helgas var jag i alla fall på Glitter och Glamourkvällen på Mårtensson. Det var en riktigt rolig kväll må jag säga. Jag blev sminkad på Make Up Store på dagen (balsminkning) så jag var väldans fin. Ett tag i alla fall. Men mycket glitter var det inte eftersom jag råkat lämna min sminkbox hos Johanna i Hylte och som hon tagit med till Halmstad men som jag inte orkat hämta. Jaja, party var det i alla fall. PO var i full gång och lyckades verkligen roa och glädja mig en stor del av kvällen. Lördagkvällen skulle jag och Fredrik bara ta det lugnt och ha det trevligt och det började bra med en tur till Tylösand för att se på havet och alla nya fina hus. Sen skulle vi bara ta en liten sväng på stan för att kolla på folket och kanske sitta på uteserveringen. Men nej. Precis när vi kom in till stan stängde uteserveringen så vi fick ta oss ett bord på Heat. Folket fylldes på och tillslut var vi väldans många kring vårt bord. Och det som bara skulle bli ett glas vin blev två och tre och fyra oh fem och sen en drink på det, sen var jag på G. Det var faktiskt riktigt roligt, vet inte om Fredrik instämmer helt men kvällen hade i alla fall sina ljusa stunder. Söndagen började bra men slutade sämre. Jag mådde inte alls bra, men det kanske man får räkna med efter en sådan helg. Det var det värt. Igår var jag sjuk. Jag har fått munsår och det slår typ ut hela min kropp så att jag inte kan röra mig. Men idag mår jag bättre. Jobbigt bara att ett fysikprov stundar på fredag och ett biologiprov nästa fredag samtidigt som min österrikare är här. Typiskt, jag är fruktansvärt sugen på karaoke.

---

På sista tiden har jag utforskat värden. Förrförra helgen var jag i Växjö på vikingasittning. Det var väldans annorlunda och jag kände att jag absolut kommer trivas där till hösten. Alla var väldigt vänliga och det var en riktigt rolig kväll. Jag kommer inte ihåg vad som hände veckan efter det. Jag har dåligt minne. Förra helgen var jag i alla fall utanför Halmstad en gång till. Jag besökte då Äggaspelen i Hylte. Det var faktiskt riktigt roligt men kvällen slutade fort och det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Bennys kids som jag hejade på klarade sig utmärkt under fredagen men på lördagen var jag ju inte där så då åkte de ut direkt. Påskafton spenderade jag i Kvibille (av alla ställen). Där bor Mikael, Fredriks kompis. Vi grillade och festade te det lite smått. En väldigt mysig och trevlig kväll. På påskdagen är det givet att vi ska till farmor och farfar på påskmiddag. Som vanligt var det äggrullning på schemat, fast för första gången var vi inomhus istället för ute berdvid lekstugan. Man fick tre rullningar var och jag vann alla gångerna. Det är alltid lika härligt när man får vinna över släkten. Maten var kanongod och jag var proppmätt redan efter förrätten eftersom jag åt frukost vid 11 och middagen började vid halv två. Men jag lyckades få i mig både huvudrätten och efterrätten med. Sen efter det var jag fruktansvärt trött men då var det dags för kaffe och en massa prat. Min pappas kusin Helena och hennes fästman Micke är ruskigt trevliga och roliga. Jag vill verkligen åka på deras fest den 5e maj. Det enda problemet är att min österrikare kommer den 2a maj men jag får väl lämna bort henne eller något. Idag fyller två av mina älsklingar 19 år. Fredrik och Madeleine. Grattis! De är inte tvillingar men de fyller år på samma dag ändå. Till Madeleine har jag inte inhandlat någon present än men Fredriks fixade jag igår. Jag tänker inte skriva vad det är förän han har fått den. Det är en bra present måste jag säga. Denna vecka har vi lov och jag gör ingenting. Igår följde jag med mamma på en keramikkurs som hon håller för synskadade. Jo men jag har ett liv. Ibland då. Idag ska jag städa hos mormor och sen hoppas jag på att få gå en promenix med Självaste Karlsson men det har ju inte gått så bra de andra dagarna jag försökt med det så vi får väl se hur det blir med det. Imorgon är det i alla fall Karaoke night på Mårtensson. Party party. Kanske i alla fall. Hej hopp sockertopp!

Oj oj oj. Nu är det nästan rekord så länge sedan det var sedan sist jag skrev här. Jag får skriva det jag kommer ihåg i kronologisk ordning så att det inte uppstår några missförstånd. Inte denna helgen som var men förra firade jag att Matilda fyllt nitton med förfest hemma hos henne. Ölspel och karaoke blev det minsan. Sedan gick jag själv in till staden (från Mickedala och det är lååångt) för att möta Fenja och Madde som hade förfestat själva (ja så mobbade är dem). Ninni kom också in till stan och så bar det av till Heat  som hade premiär för 25:-skvällen. Det var faktiskt riktigt lyckat men lite för mycket folk för min smak. Fredrik hade haft lagfest hela eftermiddagen så han var faktiskt mer dragen än vad jag var. Synd bara att min baksmälla blev värre än hans ändå. Orättvist tycker jag. Jag skulle upp tidigt morgonen efter men jag kommer inte ihåg varför. På måndagen var det i alla fall studentfest. Fenjii, Maddoxx, Gurroxx och Camel var elitspelarna i det nya innelaget New York Ledgends. Temat var Jorden runt och festen hölls på Valentine. Vi var grymt heta och vår underbara Cheerleader Paula var fantastisk. Kvällen var egentligen inte riktigt rolig förän sista halvtimmen. Vi började hemma hos mig och gjorde oss iordning. Det tog fyra timmar. Sista halvtimmen av kvällen återförenades laget som av någon outgrundlig anledning splittrats när vi trädde in på stället. NYL forever yo! Respect! Under den veckan var det ganska så tråkigt. Skulle varit ledig på onsdagen men nej, då skulle vi till högskolan och laborera. Skulle varit ledig på fredagen men nej, då skulle vi till Lund och intervjua forskare. Kul. Inte. På kvällen åkte jag till Fredrik som precis blivit ensam hemma och vi kollade på Så ska det låta med Johanna, Karin och Tobbe. Lördagsmorgonen spenderade jag med Johanna och TVM (!) på vandring någonstans utanför Kvibille. Från 9-14 promenerade vi. Det var faktiskt mysigt i vårsolen. Kvällen spenderades först hos femiljen Anderssons som hade två fördelsedagsmän får man väl säga när de fyller 49 och 24. Vid halv tio kom Johanan och Albert och hämtade upp mig och så bar det av till Getinge där min Fredrik hade fest. En riktigt lyckad kväll absolut. Det var däremot inte så kul att städa dagen efter, men när är det någonsin kul att städa? Har varit tillsammans med Fredrik i två månader i måndags. Så i dag blir det ju då två månader och två dagar. Det som mer händer idag är att jag medverkar i Lovisas och KNs projektarbete; en modevisning för Heroes och Surfshopen. Riktigt kul. Publikstödet var underbart. Dessutom fyller faktiskt Beatrice 19 år idag. Grattis säger jag till dig nörden;) puss tönten. Haha. På fredag ska jag nog försöka fira Bea på något fint sätt och på lördag ska jag till Växjö på vikingafest. Fy fasen va skojsigt. Detta är Camilla som signar ut. Slut.

Bilder från studentfesten Jorden runt.


 
Före  Efter


                    NYL            Camel, Pau och Fenjii


          Camel och Linn   Camel, Johan och någon

Inlägget jag skrev i fredags väckte tydligen starka känslor hos folket. En hetsk debatt startade och jag skrattade så jag höll på att kissa på mig. Det var visserligen sandlådenivå, som någon påstod igår, men ibland kan det faktiskt vara kul. Det som däremot var förbannat dåligt var att eftersom NV3Cs låt inte passade mig och jag uttryckte det på min egen blogg blir jag kallad för hoe och CP. Häg intelligensnivå på de två som skrev det. Igår tog jag det mest lugnt för att vid halv fem åka och kolla på hockey med Fidde, Tobbe och Padde. Det var väl ingen jätterolig match eftersom den slutade 3-6 till Lund (tror jag, jag kan ha fel) men jag hade roligt i alla fall. Kan tänka mig att det inte är så kul att kolla på hockey tillsammans med mig om man verkligen bryr sig om hur det slutar, för jag var inte så där jättekoncentrerad. Idag är det studiedag så jag och Madde ska ta med Emma (Maddes gulligullhund) och promenera i grötvik och sen ska vi träna på gymet på TK. Emma får inte följa med då, sorry honey. Det är väl egentligen det enda jag vet som händer idag. Självklart så vet jag att jag måste äta och dricka någon mer gång under dagen, men när, var och vad vet jag inte.

---