Camilla

Usch vad jag är trött. Satt upp till två igår med den förbannade matteuppgiften som inte går att lösa. Inte för hand i alla fall. Ändå var jag tvungen att lösa den fastän jag visste att det inte gick. Och nu har jag bara kvar att skriva redovisningen. Bara. Sushi på lunchen var välbehövt, en väldigt bra idé Helena. Det helvetesarbetet om Mao tar ju en evighet att få klart. Men nu är det inte långt kvar. Medan Alle sov hann jag skriva ungefär fyra jävligt aggresiva meningar. Jag tycker inte om Mao. Om en timme så tränar jag. Förhoppningsvis. Kan ju hända att jag halkar på trappan på vägen ut eller att Madde inte ser sig för så att hon kör på en annan bil så att de som äger bilen blir arga och skäller, i så fall kommer vi nog inte hinna i tid och då tar någon annan våra platser. Det är tur att man inte har körkort. På tal om Madde så har en mycket vis man (Gustaf) utsett henne till nunna. Jag kan inte annat än att hålla med. Förra helgen vart var hon då? Hemma. Vad ska hon göra denna helgen? Jo, vara hemma och jobba och plugga. När åkte hon hem på nyårsafton? Klockan 01.30. Dålig stil säger jag. Men jag kanske borde ta efter. Jag börjar känna mig lite trött. Vi får se hur det blir med det. Annars mår jag bättre än på länge måste jag erkänna. När jag lämnat in mattearbetet kommer jag att må ännu lite bättre. Frågan är ju vad man ska göra ikväll. Det löser sig nog. Förhoppningvis till det bästa.

---